Min kropp dödar mig långsamt. När jag vaknade imorse hade jag så otroligt ont. Först i axeln och det skulle ha kunnat varit för att Torsten legat i min säng hela natten vilket antagligen gjort att jag inte vågat röra mig. Men sedan kände jag det i min rygg också. Och i rumpan. Och i låren. Cirkus överallt. Jag trodde aldrig i hela mitt 16-åriga liv att jag skulle få träningsverk av den lilla stunden jag spelade innebandy igår. Men det är tydligen så att jag kan ha fel ibland.

Efter att ha simmat cirkus 1 km med Linnea blev det inte bättre. Min kropp bryter ner mig sakta men säkert...

Kan ju tala om att det var väldigt trevligt igår. Min vit choklad cheesecake blev riktigt smaskig och jag hjälpte till med minst 3 frågor på TP. Som tur var skulle hälften av sällskapet upp tidigt och jobba så de åkte hem ganska tidigt och jag kunde gå och sova.