Det känns som att en tung sten har lyfts från mitt bröst, nu förstår jag för första gången den verkliga innebörden av de orden. Eller nej nu ljög jag, jag förstod redan i fredags. Och det var kanske redan då stenen lyftes? Hur som helst så är det bra nu, det blir bra. Och jag har de finaste vänner en människa kan be om.