Jag har en vän. Som växer och växer för varje gång jag ser honom. Vi brukar skoja om det, han blir bara större och större. Och större och större och större. Men det är faktiskt helt sant. Han är som en ballong, pumpas konstant upp. Och om man ska krama honom, ja då får man se till att det inte är precis efter en måltid eftersom han trycker ihop ens revben - vilket inte är en helt fantastiskt underbar känsla - och om det då är en magsäck full med mat där emellan, ja, det är helt enkelt inte heller en helt fantastiskt underbar känsla. Du är som är ballong. Det sorgliga med en ballong är att den bara klarar en viss mängd luft. Om man råkar pumpa för mycket så spricker den. Var försiktig med dig Simon. Jag vill inte att du ska spricka som en överpumpad ballong.