Jag har aldrig gillat att dygna. De första timmarna är roliga, men när alla blir segare och segare, blir också allt segare och segare. Till slut orkar man inte mer och somnar, närsta dag mår man inte så bra. Man säger att man dygnade när man egentligen somnade några timmar för tidigt.

Igår var helt perfekt på alla sätt och vis. Natten spenderades med underbara vänner i redberg runt ett settlersspel. När klockan var 7 var vi ganska nöjda, och jag var otroligt lycklig. Jag hade svårt att somna, klockan 7 på morgonen! När vi gick upp några få timmar senare borde vi har varit som levande döda. Men nej, vi var glada, lyckliga. Iallafall jag. Extremt.

Nyckeln till en lyckad dygning är att göra något gemensamt där man måste tänka ordentligt, hålla igång hjärnan. 

Jag försöker få ihop en sammanhängande text men det går som det går när man har sovit tre timmar. 

Nu tänker jag sluta skriva.

Tänkte egentligen skriva något djupare.

Jag vill ju skriva något djupare.

Ähh, det får komma sedan.

När hjärnan är ytterligare lite mosigare.