Idag blev min dag bra. Jag tror det vände när jag satt på spårvagnen från tandläkaren och bestämde mig för att gå tillbaka till skolan för 45 minuters filosofi. Jag kommer riktigt ihåg hur jag stod vid porten och kände att "fy fan vad glad jag är." Lektionen som jag annars brukar somna till flöt på ganska bra. När jag kom hem gjorde jag middag och åt glass, det får man när man precis spänt tandställningen. Sedan när jag satt i bilen påväg till gymmet kände jag bara lyckan. Efter passet bestämde jag mig för att ta tag i den sedan länge bortglömda rehabträningen. Jag kände mig så stark och duktig hela tiden. Så jävla fint.

 

Idag var jag glad utan någon som helst anledning. För några dagar sedan var jag ledsen utan någon som helst anledning. Humör är ett konstigt fenomen. Jag kan bara hoppas att dagens humör vill stanna lite längre.

 

 

 

 

Trots allt detta, så tog vi oss i mål. Helt otroligt! Den sista milen grät jag konstant för att jag hade så jävla ont i fötterna och benhinnan. När vi kom i mål grät jag istället av lycka för att jag äntligen skulle få ta av de där jävla skorna.

 

 

Mår inte alls bra just nu. Känner mig sådär äckligt tom inombords. Fy fan. Det är som att mina känslor bara är en enorm blank sjö. Helt blank. Förstår verkligen inte varför det måste bli såhär, så jävla dumt och fittigt att man inte bara kan få må bra. Det har inte hänt någonting som skulle ha påverkat mitt humör negativt idag. Och ändå är det här jag slutar.

Igår firade jag och Ida att hon fyllt tjugo. En så himla bra dag. Började med att jag bjöd henne på lunch här hemma. Sedan såg vi till att hon äntligen fick ta hål i öronen, bara en liten försenad studentpresent liksom. Hon fick också lite småpresenter, bland annat en klänning som en gång varit min men varit för liten i typ fyra år. Den var så fin på henne! Sedan drog vi oss in på stan och jag överraskade henne med middag på Heaven 23, vi åt godaste räkmackan ever. Och bara hade det allmänt bra. Du är bäst my friend, tack för det!

 

Hejsan jag har förändrats. Eller mitt öra har. För en månad sedan ungefär. Ville bara säga det. Ahh.

 

 

 

 

Såhär mycket snö var det uppe i Långberget. Och så grått var det ungefär hela tiden också. Vilket i och för sig var ganska ballt, kändes som att man var i ett litet wonderland när man stakade sig omkring i spåren. Själva skidåkandet gick okej. Var tyvärr tvungen att stå över en dag då jag fick förfärliga skoskav som inte ens två lager bandagerad skoskavsomplåstring kunde hålla borta. Men några mil blev det ändå. Så på fredag väntar den stora utmaningen. Tre mil. Tjejevasan, get ready!

Allt är packat och klart, typ. Imorgon drar jag och la familia sex timmar uppåt i landet för lite skidåkning. Och då snackar vi på längden. Så jag ska försöka att njuta av detta. Och plugga. Tyvärr. Puss på alla lovelies!

 

 

 

 

Voilà, här är nya favoritlunchen! Det bästa är (förutom att den är supersmarrig) att den tar max tio minuter att tillaga!

 

 

Har rört mig så lite som möjligt idag. Jag vaknade klockan åtta, låg kvar i sängen i två timmar och stirrade upp i taket, ville verkligen inte röra mig över huvud taget. Ja, det blev lite mycket igår helt enkelt.

 

Hedvig kom hit vid åtta och vi hängde över några glas vin. Drog sedan in till stan och mötte upp Josefine och Ludvig för ytterligare några glas. Fortsatte till Gretas, hade gärna hängt där längre men vinglade istället iväg mot bussen hem. Vilket var tur. Hade hur som helt en riktigt bra kväll, tills den tog slut.

 

Så därav min mycket oaktiva dag. Många Ugly Betty avsnitt avklarade dock!

 

Det är något fel på mig. Mitt humör går upp och ner som en jävla berg och dalbana. Jag skrattar av något som jag tror är äkta glädje för att minuten senare börja storböla och inte förstå vad jag gör här eller ens för den delen vem jag är. Ja, det är något som är fel just nu. Hoppas väl att hitta tillbaka snart, till mig. Eller till något annat. Men gärna något.

 

 

 

 

Tack för att du förstod. Jag älskar dig så mycket!

Denna helg har inte varit lika bra som de förra. Lördagen var fin. Först en effektiv PA-dag med Agnes och sedan middag med tjejerna hemma hos mig framför Melodifestivalen. Fredagen och söndagen var tyvärr inte lika händelserika. Måste faktiskt se till att fortsätta med de roliga och händelserika helgerna, för denna får ändå en tumme ner. Okej, men nya tag om bara några dagar alltså, och då är det även lov! Yaay! Hehe, fan då har jag en hel vecka att fylla med aktiviteter, men jaja, I will manage!

 

 

Livet har gett mig mycket. Så otroligt många fina stunder med oförglömliga vänner. Jag är rädd att jag ska glömma bort er. Att ni långsamt ska flyta iväg i mitt undermedvetna, både stunderna och vännerna. Jag som vill ha kvar er båda.