Idag kom Roland fram till mig efter han delat ut alla diktanalyser. Jag sa att jag inte kunde läsa hans kommentarer eftersom de var lika klottriga som alltid. Han förklarade att han hade blivit personlig, sen började han läsa högt för mig. Han sa att han led med mig för att jag aldrig kommer den där sista biten, att han så gärna ville att jag skulle klara det men även denna gången föll jag vid målsnöret. Han vill så gärna att jag ska klara det, och det gör mig rörd. Sedan frågade han hur jag mådde och jag svarade instinktivt "bra". Är det säkert frågade han. Då sa jag nej. Det är fint när man vet att lärare bryr sig om hur man mår, och inte bara hur man presterar.

Idag har jag haft en riktigt bakissöndag. Så skönt. Har dock insett att det lönar sig att vara lite småkreativ ändå. Hade jag bara legat och slöat hela dagen hade jag nog varit ännu tröttare nu. Men jag har typ suttit och tittat på film samtidigt som jag småpysslat lite med en receptbok och strukturerat upp lite grejer på datorn. Skitbra! Plus att jag känner mig lite småduktig också.

 

Annars har jag haft en ganska go helg. Åkte upp till Tjörn i helgen för obligatoriska trädfällningshelgen. På lördag fick dock jag och Måns grönt ljus från föräldrarna och åkte in till stan. Jag åkte hem till Tildis där vi åt tapas och firade hennes födelsedag. Bra kväll!

Inatt sov jag sämre än jag gjort på länge. Jag gick upp flera gånger och trodde att jag skulle till skolan även om klockan bara var tolv, två, tre och fem på natten. Klockan elva vaknade jag och började fundera på vilken dag det var. Kom efter ett tag fram till att det var tisdag, att min lektion börjat för en timme sedan och skulle sluta om tjugo minuter. Jag försover mig aldrig. Aldrig. Förutom idag då.

 

Eftersom att det var tisdag skulle Karin bjuda mig på lunch så jag hasade mig bort till henne och hängde där ett tag och åt hennes ostpaj. Sedan blev klockan tre och det var tisdag så jag gick ner och pratade med Kathrine. Nu har jag faktiskt tagit tag i mig själv och pluggat lite. En halvtimme. Snart är det bodybalance och jävlar vad jag ska flowa.

 

 

Förra året skrev jag detta dagen efter min födelsedag. Igår firade vi att jag fyllt nitton och jag kan inte göra annat än att hylla mina vänner ännu en gång. De absolut finaste jag bästa. Jag älskar er så jävla mycket. Tack för att ni gav mig det bästa firandet man kan önska sig. Idag är jag bara sådär jävla lycklig, tack vare er! Så för hundrade gången, tack till er, underbaraste och bara så sjukt jävla bäst. Det är ni som får mig att gå runt.

 

 

 

 

 

Jag har färgat håret jätteblont, vita, gula och ljusljusljusblåa slingor i en jävla röra. Det enda jag tänker på för tillfället är tårtor, lovar att det kommer bli en riktigt tårtfylld framtid. Jag dränker mina smalben i tigerbalsam så ofta jag kan, drar på knästrumpor och toppar med en varm riskudde - allt för att bli av med jävla benhinneinflamationen. Det är ofta plusgrader ute nu så jag har börjat använda min vårjacka och mina sneakers, bra. Jag struntar lite fult i skolan och att jag inte fattar ett piss i vare sig filosofi, religion eller etik och livsfrågor. Tack för den. Mitt humör fortsätter att svänga som värsta berg och dalbanan. Jag längtar efter att ha ett jobb, att skratta, slippa läxor, försommaren och att bli kär. Och det är ungefär så livet ser ut för tillfället.