Igår hade äntligen en riktigt bra kväll. Log och insåg att nu är jag sådär lycklig igen som man inte kan planera utan bara blir. Jag, Ibbe och Matilda firade att det var fredag med glass från LIDL och bio. Vi såg Studentfesten, egentligen en ganska dålig film men jag skrattade ändå hela tiden för den blev så bra i all sin dålighet. Sedan flydde jag och Tilldis tillbaka till barnålder och sminkade varandra med ambitionerna att åstadkomma mästerverk, vilket vi självklart gjorde. Jag hade tänkte åka hem men det var mysigare att sova över. Åhh vilken fin kväll, det behöver inte vara svårare än så.

 

 

Idag kom Roland fram till mig efter han delat ut alla diktanalyser. Jag sa att jag inte kunde läsa hans kommentarer eftersom de var lika klottriga som alltid. Han förklarade att han hade blivit personlig, sen började han läsa högt för mig. Han sa att han led med mig för att jag aldrig kommer den där sista biten, att han så gärna ville att jag skulle klara det men även denna gången föll jag vid målsnöret. Han vill så gärna att jag ska klara det, och det gör mig rörd. Sedan frågade han hur jag mådde och jag svarade instinktivt "bra". Är det säkert frågade han. Då sa jag nej. Det är fint när man vet att lärare bryr sig om hur man mår, och inte bara hur man presterar.

Förra året skrev jag detta dagen efter min födelsedag. Igår firade vi att jag fyllt nitton och jag kan inte göra annat än att hylla mina vänner ännu en gång. De absolut finaste jag bästa. Jag älskar er så jävla mycket. Tack för att ni gav mig det bästa firandet man kan önska sig. Idag är jag bara sådär jävla lycklig, tack vare er! Så för hundrade gången, tack till er, underbaraste och bara så sjukt jävla bäst. Det är ni som får mig att gå runt.

 

 

 

 

Tack för att du förstod. Jag älskar dig så mycket!

Pratade precis med Sigge på andra sidan pölen, bästa vackraste Sigge. Du är grym och jag saknar dig!

 

 

 

 

Den bästa känslan, när man är nöjd med sig själv. Idag har jag och Agnes haft PA-dag, vi jobbade jättemycket och det kommer bli så stört bra. Nu har jag precis skickat in lite jobbansökningar och ja, jag känner mig liksom lycklig och allmänt positivt inställd till framtiden. Tackar min extremt trevliga helg för det. Och alla mina fina vänner som verkligen är det bästa jag vet. Även ni som är långt borta.

Fy fan vad jag kommer sakna dig. Fy fan vad kul du kommer ha. Fy fan vad jag älskar dig.

 

 

 

Tänkte bara säga tack för vänner som jag bara träffar någon enstaka gång om året, men som ändå på något sätt lyckas stanna djupt inne i mitt hjärta. Tack Jacob för att du fick för dig att en vanlig tråkig söndagskväll är perfekt för en spelkväll. Settlers Europa och Robo Rally med dig och Ida var helt klart vad jag behövde.

 

 

För tillfället är jag jävligt trött på det tråkiga vanliga. Jag vet inte om jag borde gå till jobbet imorgon. Jag glömde att skicka mitt arbete i  internationell ekonomi från skolan så jag kan inte jobba med det nu. Jag har inte tränat på fyra veckor nu på grund av att jag är sjuk. Jag orkar inte det längre. Ge mig träning så att jag kan få min livslust tillbaka. Jag är så trött hela tiden. Det finns bara en sak som väger upp allt detta. En sak som väger upp allt. Jag ger ++++++ för att världens bästa kommer hem imorgon.

 

 

 

Nu har jag ont i huvudet och jag saknar Ida. Jag fick ett brev från henne igår vilket var fint. Dock gör det tyvärr inte så att jag saknar henne mindre.